Den här övningen har jag lånat från Julia Camerons bok Öka din kreativitet - den kreativa vägen.
Res i tiden. Skriv upp tre personer som i det förflutna tagit ställning för din kreativitet. Var exakt. Vartenda uppmuntrande ord räknas. Även om du misstror en komplimang ska du skriva upp den. Den kan vara sann.
Lägg gärna din text som en kommentar här eller i din egen blogg.
På måndag startar förresten ett gäng skribenter Julia Camerons 12-veckorsprogram med utgångspunkt från boken. Vill du vara med? Läs mer här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Mitt antagande av utmaningen finns på min blogg, marmoria.blogspot.com
Jag har lämnat mitt bidrag på min blogg languedoc-liselotte.blogspot.com
Tack för fin läsning;
Jag har njutit av Marmorias vackra återgivning av sina tre änglar. Och jag log åt Liselotte gris som fick tvillingar -när får vi höra om hur det gick till?
Min egen första uppmuntran av verklig kreativ betydelse kommer från min mamma.
På skolavslutningen i första klass står jag förvirrade med ett betyg med nästan genomgående ettor. Andra hopppar runt och skuttar med fyror och femmor. Mamma tittar på betyget, jag håller andan och vill gråta. hon tittar sedan upp och säger;"vad spelar det för roll med ettor, när du är så duktig på att skriva historier"! Jag har sugit på orden som på en karamell alltsedan dess; jag tar fram minnet när jag känner mig riktigt misslyckad. Viktigast är kanske att jag kände mig älskad, uppskattad som jag var.
En annan avgörande kommentar kommer från min handledare, som jag rapporterar mitt terapiarbete till. När jag började arbeta som psykoterapeut, på sjukhuset, så presenterade Paola, min handledare mig för nya kollegor. Vi hade bara haft två handledningar, Paola och jag -och hon överraskade mig med att säga "Meet Sofie, she writes case studies in a ways that brings the room alive; she even captures the change of temperature outside". Paola var en av dem som uppmuntrade mig till att ta skrivandet på allvar igen. En annan mycket inflytesrik person är Ann Ljungberg -men det käns fel att skriva om det just här. Så, jag väljer att hänvisa till den väninna som kontaktade mig senast idag. Vi har utbytt texter sedan länge. Idag fick hon mig att dansa och hoppa av upphestning; "Det står om dig och ditt fjärde barn i Svensk Bokhndels vårtidning", sa hon och visste precis hur glad jag skulle bli. Glädjen är uttryckt på min blogg
englandsvardag.blogspot.com
Så, precis som i går länkade sig skrivpuffen till en händelse i riktiga livet. Mvh, Sofie
http://minskrivarlya.blogspot.com/2009/02/utmaning-24.html
För mig var det här den svåraste utmaningen hitills.
Skicka en kommentar