2009-01-23

Utmaning 23


Skriv om en person som överskrider alla sociala gränser på ett party!


Lägg gärna din text som en kommentar här eller i din egen blogg.

7 kommentarer:

Cattis sa...

Min utmanning hittar ni på www.cattis-attskrivaenbok.blogspot.com

Sofie i London sa...

Hej! Mitt inlägg finns på

http://englandsvardag.blogspot.com/

Inlägget omfattar en efterlysning av Lapplandstips; så bloggare med kunskaper om Lappland hälsas alldeles särskilt välkomna idag!

Lillemor sa...

http://puttikraftlosblogg.blogspot.com/2009/01/utmaning-23.html

marmoria sa...

Sorry, jag hann inte med någon högreståndsresearch men mitt försök finns på marmoria.blogspot.com

Maina sa...

2009-01-23
Utmaning 23

Skriv om en person som överskrider alla sociala gränser på ett party!

Malin halkade på hallmattan och kanade in på coctailpartyt med spräckt kjol, trasiga strumpor och ett idiotiskt flin över de blåröda läpparna.
Bra början! Hon hade suttit hemma och stärkt sig med det ena vinglaset efter det andra. Bag in a box! Hela djävla hon var en bag in a box. ”Baglady” tänkte hon och började fnittra hejdlöst.
Det hela började när hon blev bjuden på den här snobbiga personalfesten. Malin kände att hon inte alls hörde hemma i detta gäng av advokater, bankfolk och läkare. Ändå hade hon tackat ja eftersom hon så gärna ville fortsätta på praktikantplatsen. Och nu höll hon på att göra bort sig helt och hållet!
När hon äntligen lyckats kravla sig upp, tog hon tag i kavajen på närmaste karl och andades ”Kommer du offftaa hit?” Hon mötte ett par föraktfullt iskalla blå ögon och en brysk hand som knuffade bort henne. Det här skulle inte bli lätt. Förtvivlan började förlama Malin och storgråtande stapplade hon snubblande bort mot baren. De andra gästerna drog sig så långt bort från henne som möjligt, och när hon nådde fram till baren, lyckades hon sätta sig bredvid den höga barstolen och föll med ett brak mot en kvinna i mörkgrön sidenklänning. Samtidigt drog hon ner fyra flaskor och ett par glas som stod på bardisken och en blandning av likörer, vodka, gin och kladdig ananasjuice strömmade ner över kvinnan i grönt.
Malin kravlade sig upp igen och slog armarna om den förstummade kvinnan. ”Förlåt!Förlåt! Jag skall hjälpa dig att torka av klänningen. Hon tog ett stadigt tag i kjolen och med ett avskyvärt rispande ljud rev hon klänningen i två delar! Herregud, viskade hon när damen i grönt avsvimmad föll i golvet, visande ett par stadiga skära underbyxor.
Bartendern tittade medlidsamt på henne. ”Du vara lite full, va?” frågade han med en stark brytning. ”Bättre gå hem! Jag skall hjälpa dig ut.” Tacksamt tog hon hans arm och tillsammans omsom drog, han omsom släpade han Malin mot utgången.
”Åh, så snäll du är” lyckades hon viska fram. ”Nej, detta inget att snacka om” sa bartendern. ”Skall jag beställa en taxi åt dig?” Ja, tack snörvlade hon,” men först måste jag få min päls.” ”Har damen en nummer lapp?” frågade tjejen i garderoben. ”Den måste jag ha tappat när jag trillade”, sa Malin. ”Men det är den bruna minkpälsen längst in där.”
Tjejen tittade frågande på bartendern, som ryckte på axlarna och sa ”Giva henne pälsen för fan. Så hon komma härifrån.” Taxin körde just upp framför ingången och Malin svepte den långa fotsida, underbart mjuka minkpälsen om sig. Den doftade Chanel nr 5 och mycket pengar. Just då hon var på väg mot taxin kom damen i grönt rusande. Hon skrek högt och viftade med bägge armarna. ”Ta fast henne, ta fast henne. Hon har stulit min minkpäls. Ring till polisen fort!”
Malin satt på Östermalms polisstation och huttrade och mådde tjyvens. Nu var hon märkt för livet. Hon skulle förlora sitt jobb, sina arbetskamrater, sin våning. Allt! Malin suckade tungt. Hennes mamma var på väg för att hämta henne och framtiden såg inte allt för munter ut.

Plötsligen slogs dörren till cellen upp och där stod hennes chef. Med tre steg var han framme hos Malin och lyfte upp henne i en stor björnkram.” Kan du förlåta mig?” frågade han. ”Min fru var nog lite på örat och hon tog fel på din päls och hennes. Jag betalar allt du fått lägga ut och skall berätta för alla på jobbet att det inte var ditt fel.”
Nu förstod Malin ingenting. Vems var pälsen då? Hur hade den hamnat i garderoben?

Då stod hennes mamma i dörren och utbrast ”Men lilla Malin, vad har hänt? Och varför i hela fridens namn, har du faster Brittas minkpäls på dig?” plötsligt kom hon ihåg. Hon hade varit hemma hos sin stenrika faster och ”lånat” pälsen för att göra intryck på festen. Faster låg till sängs och märkte ingenting och i fyllan och villan hade Malin helt glömt bort det. Nu var hon åter i verkligheten och kände att någon givit en en chans till. Hon hade fått tillbaka sitt härliga jobb, sin hygglige chef och sina jobbarkompisar samt framför allt blivit en erfarenhet rikare.

Copyright © Maina Novara

Chranna sa...

http://sopkarusellen.blogspot.com/2009/01/skrivpuff-utmaning-23.html

Marie sa...

http://minskrivarlya.blogspot.com/2009/02/utmaning-23.html