Den något fragmentariska berättelsen som började med fallgrop den 26 augusti fortsätter och börjar närma sig sitt slut. Jag tror att den kan läsas fristående och jag har lagt in ett slags sammanfattning i första stycket också.
Jag har bekymrat mej för skrivkrampen som inte släpper, försöker envetet tvinga fram en novell men utan resultat. Borde jag bekymra mig egentligen? För jag har ju fått flöde på annat som ju hör till skrivprocessen, samlandet av tankar och inspiration. Det andra kommer måhända krypandes när jag slutat bekymra mig och släpper taget.
En bekymmerstext idag: http://skrivarspar.blogspot.com/2011/09/dubbelspegling.html
(Det stör mig lite att jag fortfarande inte får till fina länkar, trots att jag försökt följa beskrivningar som dyker upp här ibland. Hoppas ni står ut ändå.)
Dagliga skrivarutmaningar från författarcoachen Ann Ljungberg. Inspirationsövningar för dig som vill komma igång med - och få kontinuitet i - ditt skrivande. Här kan du skriva när du vill, hur ofta du vill!
18 kommentarer:
Med ett byte från wordpress till blogspot så kommer dagens puff här. Att vända bekymmerna
God natt allihopa!
inte fri från bekymmer...
Dagens är inne.
Jag sitter på parkeringen och skriver, 7 km hemifrån eftersom nätet pajat mer eller mindre hemma.
Ha det gott
Bekymra sig
Slänger in en liten puff idag!
vill även passa på att tipsa om min andra blogg där jag tänkt skriva noveller med lite mer "vuxet" material...
www.lemony.blogspot.com
Bekymmer i bussen
Alex story fortsätter.
Idag står lillasyster Cassie och mamma Nora i centrum
Bekymmer... del 1
Bekymmer... del 2
Dagens skrivpuff:
http://krakfot.blogspot.com/2011/09/hon-granskade-sig-kritiskt-i-spegeln.html
Får läsa mer av er när jag kommer hem från jobbet.
Den något fragmentariska berättelsen som började med fallgrop den 26 augusti fortsätter och börjar närma sig sitt slut. Jag tror att den kan läsas fristående och jag har lagt in ett slags sammanfattning i första stycket också.
Bekymra sig
Bekymrad
Om att bekymra sig
//Hasse
tack alla för det ni har skrivit idag, vad fina ni är!
Jag börjar undra om jag finns
Jag har bekymrat mej för skrivkrampen som inte släpper, försöker envetet tvinga fram en novell men utan resultat. Borde jag bekymra mig egentligen? För jag har ju fått flöde på annat som ju hör till skrivprocessen, samlandet av tankar och inspiration. Det andra kommer måhända krypandes när jag slutat bekymra mig och släpper taget.
Kort och tramsigt.
Att vara utan fast man har.
En bekymmerstext idag: http://skrivarspar.blogspot.com/2011/09/dubbelspegling.html
(Det stör mig lite att jag fortfarande inte får till fina länkar, trots att jag försökt följa beskrivningar som dyker upp här ibland. Hoppas ni står ut ändå.)
http://sofiazim.blogspot.com/2011/09/den-vita-kaninenom-att-bekymra-sig.html
http://izabellelindberg.blogspot.com/2011/09/skrivpuff-bekymra-sig-overlevnad.html
Min är inne :) Ganska sorglig. Sovgott!
Skicka en kommentar