Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Vad är SkrivPuff?
Dagliga skrivarutmaningar från författarcoachen Ann Ljungberg. Inspirationsövningar för dig som vill komma igång med - och få kontinuitet i - ditt skrivande. Här kan du skriva när du vill, hur ofta du vill!
Skrivarkurser med Ann
Bloggintresserade
Bloggarkiv
-
▼
2009
(388)
-
▼
januari
(34)
- Utmaning 31 - Första Skrivpuff-tävlingen!
- Utmaning 30
- Utmaning 29
- Utmaning 28
- Utmaning 27
- Missa inte!
- Utmaning 26
- Utmaning 25
- Utmaning 24
- Utmaning 23
- Utmaning 22
- Utmaning 21
- Utmaning 20
- Utmaning 19
- Utmaning 18
- Utmaning 17
- Utmaning 16
- Om dagens övning
- Utmaning 15 .
- Utmaning 14
- Utmaning 13
- Utmaning 12
- Utmaning 11
- Utmaning 10
- Utmaning 9 - Allting är vitt vitt vitt!
- Utmaning 8
- Utmaning 7
- Utmaning 6
- Utmaning 5
- Utmaning 4
- Utmaning 3
- Utmaning 2
- Nyårsdagen. Nytt år, nytt liv.
- Utmaning 32
-
▼
januari
(34)
22 kommentarer:
Godmorgon! Mitt inlägg återfinns här
Min utmaning finns på www.cattis-attskrivaenbok.blogspot.com
Mina meningar finns på langudoc-liselotte.blogspot.com
en mycket rolig utmaning.
Tack f¨r kommentarer till texter.
Hejsan! Mitt bidrag finns nu på englandsvardag.blogspot.com
//Sofie
Min jäkla soppa finns på www.ordlek-pillan.blogspot.com
Ha en bra skrivardag!
- Den jäkla kåtbocken! Jag svor medan jag skar upp morötter med överdriven kraft.
Jag hade misstänkt det här länge, nej jag hade VETAT det här länge men på något vis hade jag lyckats förtränga alltihop. Varenda torsdag utan undantag hade han ”jobbat över” sedan nyårs afton. Jobbat över en sådan kliché! Han var ju busschaufför för i helvete! Hur stor chans var det att han skulle behöva jobba över så ofta? Han hade träffat någon annan. En solbränd anorektisk tönt som knappt lärt sig stava ännu. Och här stod jag och lagade han middag! Var jag helt ryggradslös?
- Nej, skrek jag. nej NEJ! Jag ska fan dränka han i soppan!
- Vem ska du dränka i soppan raring?
Jaa så stod han där, lång och vacker med alla sina ben. Och plötsligt hade jag glömt alltihop. Igen.
Jag visste att det skulle bli någon form av soppa. Hm, så fort jag kom in i lägenheten kände jag en misstänkt doft. Nej, säg inte det. Det luktar fisk och skaldjur. Joho då, fisk och skaldjur det är. Hur ska det här gå. Jag förbannar mig själv för att jag inte hittat på det där med fisk- och skaldjursalergin den här gången. Och mina skådespelartalanger som är så gott som obefintilga när det gäller sånt här. Jag får försöka glömma vad det är jag stoppar i mig. Jag får låtsas att det är något annat jag äter. Spagetti och köttfärssås. Nej det blir svårt. Purjo- och potatissoppa. Jag försöker... Ta en sked, svälj, le med munnen. Jag måste inte ljuga och säga att det är gott. Jag behöver inte säga någonting, bara hålla god min. Men mmmm, det här var faktiskt gott. Jag avskyr allt vad fisk och skaldjur heter men den här soppan är faktiskt ett undantag.
Det blev visst på vers idag...
Mitt liv har hittills varit en riktigt innehållsrik soppa bestående av olika ingredienser. Många av dem vill jag helst glömma men det finns åtskilliga undantag. Jag har länge misstänkt att jag en dag måste ta konsekvenserna utav mina vägval, och den dagen är här nu.
Hejsan, mitt bidrag finns på http://cissi0224.blogspot.com/. Jag hinner inte läsa allas nu. Jag gör det senare ikväll.
VArma helghälsningar
Cissi
här Här finns min text
Marica!
jag gillar "lång och vacker med alla sina ben"! Det får mig att längta efter Putti Kraftlös - flera dagar sedan man såg till henne... suck.
Nu äntligen fick jag lite tid, till en liten text. Se:
http://skrivklotter.blogspot.com/
Min text nr 30 här!
Miss G:
Detta var droppen. Nu hade det verkligen gått för långt.
"Sopa i köket"
Den handskrivna lappen låg på hennes tangentbord - omöjlig att missa.
Den var inte undertecknad. Det behövdes inte. Den kunde bara vara från en av de två som arbetade där.
Och hon hade ju inte skrivit lappen till sej själv.
Hon kände sej lurad. Hon hade lurat sej själv. Hur hade hon kunnat glömma hurdan kollegan egentligen var? Men nu - nu hade arbetskamraten en gång för alla bevisat att hon var precis en så vidrig översittare som hon länge misstänkt.
"Sopa i köket."
Hon hade hållit inne med alla sina tankar och känslor under hela deras gemensamma anställningstid. Hon hade satt en ära i att inte säga något. Inte visa något.
Men nu. Det gick inte att hålla tillbaka det monstruösa ursinnet som vällde fram och tog kontroll över hennes kropp och hennes hjärna.
Yr av vrede stegade hon ut i personalköket (hon noterade bara i utkanten av sitt medvetande, att golvet ju redan var perfekt rent för helvete!) och slet soppåsen från sin plats under diskbänken. Berusad av sitt uppsåt störtade hon in på kollegans kontor, där denna satt lugnt arbetande vid sitt skrivbord.
Den tomma vita plastpåsen seglade långsamt som ett maskrosfrö mot golvet.
Hela den gångna veckans matlådor fanns nu representerade över kollegans hjässa, med undantag av en liten mosig tomat, som fortsatte neråt tills den landade i form av tomapuré i kvinnans knä.
Total tystnad. Sedan en viskning:
- Tyckte du inte om soppan?
God sen kväll! Jag kände mig lockad av att skriva uppgift nummer 15. Så nu har jag gjort det fastän det är alldeles för sent, hela 15 dagar! Som sagt, triggade min fantasi.
Sov gott alla!
Cissi
Tack Marmoria och Gnapp, nu tror jag att det funkar!
HÄR
Till min hemsida tryck
30
Har varit jourhavande moster och därför inte hunnit skriva. Men jag har läst och saknat er allihop!
Här är min utmaning 30:
http://puttikraftlosblogg.blogspot.com/2009/02/30.html
Mitt bidrag kommer lite sent men finns på http://annchristinskriver.blogspot.com/
http://minskrivarlya.blogspot.com/2009/02/utmaning-30.html
Skicka en kommentar