2009-02-05

Utmaning 36 - 5 februari


En bild att skriva om:


Lägg gärna din text som en kommentar här eller i din egen blogg.

17 kommentarer:

Anonym sa...

En snabb reflektion av vad bilden fick mig att tänka på såhär på morgonkvisten.

Cissi sa...

Lite morgontankar. Snabbt ihoptåtat, för nu är det dags för mig att ta mig till jobbet!
http://cissi0224.blogspot.com/
Ha en fantastisk dag alla. Och betänk att det bara är vi själva som kan välja vilken väg vi ska ta just idag!:=) Cissi

Tjotten sa...

I dag blev det en dikt, den finns här

Sofie Bager-Charleson sa...

Var ligger egentligen Lappland?Kunde inte låta bli att titta in idag igen -vi är nämnligen fortfarande insnöade i landet där snöskottning ännu inte uppfunnits! Kanske det blivit bättre inne i centrum, Ann? Utanför London ser det i alla fall ut såhär ... //Sofie
englandsvardag.blogspot.com

marmoria sa...

Mitt bidrag heter Landet utan namn

tårtan sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
tårtan sa...

Mina reflektioner kring bilden finns på http://www.kalasgalen.blogspot.com/

Miss G sa...

Miss G har hostat upp sej och startat en blogg. Där ligger dagens text. Välkomna till mej!
http://missgskriverigen.blogspot.com/

Betty sa...

Bara skrivit väldigt snabbt skrivit. Första tanken jag fick.
Livets val

Chranna sa...

36

Al sa...

BESÖK (och sprid) GÄRNA

EN DIKT OM DAGEN!

endiktomdagen.blogspot.com

/AL

A-K sa...

Någonstans där ovan ser jag dem – mina val. Egentligen vet jag inte om de kommer att finnas kvar så värst länge till. Eller ens om de ännu finns där. Inte bara som en synvilla. Men så länge jag kan se dem, ana dem, så väljer jag att tänka på dem som fortfarande inom räckhåll.

Kanske är det redan för sent. Kanske har jag redan gjort mitt val. Man väljer genom att agera och – agera har jag gjort! Med besked, menar vissa. Men den blå himlen lockar med sommarens mjuka röst att det ännu finns tid. Inte tid att ångra, men väl att vika av och slå in på en annan väg. Ta med mig det goda och lämna det jag egentligen inte vill ha. De två översta pilarna pekar beslutsamt åt var sitt håll. Kategoriska i sin envishet att sträva i motsatt riktning. Till synes oförenliga. Den ena vägen färdas jag nu. Den andra den väg jag egentligen vill ha. Den tredje, den nedersta pilen, tvekar. Visar att jag kan vända om. Men inte för att backa tillbaka i mina egna fotspår. En liten knuff bara, det räcker. Ser du att pilen pekar snett uppåt?

liselotte sa...

mina tankar finns på languedoc-liselotte.blogspot.com

skimmer sa...

I himlen finns måmga val
man blir förvånad.
Vi odöda tror att det blir en enkel lösning på det hela.
Man träffar sina nära och kära, all omfattande kärlek slukar en och drar en till sig och allt slutar i någon slags känslomässig "vågen".
Källor säger oss att vi fortsätter ha val. Se denna skylt, en väldigt sällan skådad fönimmelse av himlen.

Du kommer dit och jag och ni och er familj. Gamla tanten kommer att stå här och fullgubben på härgeret likaså Herr Bonnier och rumänska kungar.

Och många är de är redan.De som dött. De kan stå kvar framför valet och undra. Som människa har man påbud på att välja sitt liv aktivt. som död väljer man sin död.

Vad man kan välja mellan kan du tyvärr inte få veta.Varken i livet eller döden.

Marie sa...

http://minskrivarlya.blogspot.com/2009/02/utmaning-36.html

Charlotte sa...

retropuff om vägval

Prinsessor

Blommen sa...

Ville bara länka till ett skriveri i vilket jag använde en liknande framsida http://www.pageflip-flap.com/read?r=Nq3TjaTBZG2jRIJE