2010-08-28

Utmaning 2010:237- 28 augusti

Skriv om ett uppvaknande.

12 kommentarer:

Anonym sa...

Uppvaknande hos mig.

Lillemor sa...

Idag, en sån dag

Ethel sa...

Ett uppvaknande som ledde till omstart...

disco sa...

uppvaknade

marmoria sa...

Ny morgon

Eyla sa...

http://hejeyla.blogspot.com/2010/08/tough-awakening.html

Ibland så skriver man som en gudinna, och orden leker.
Idag var verkligen inte en sådan dag.

Kalle Byx sa...

Också ett uppvaknande. Jultomten får vänta

Pia sa...

http://piasskrivpuffar.blogspot.com/2010/08/ett-uppvaknande.html

Det var visst till gårdagens puff jag skrev idag. Läs gärna och ha en åsikt, kanske inte om texten i sig utan om mina funderingar.

marie sa...

Kortis!
Inget är givet.

Anonym sa...

Ett sent uppvaknande kommer här

ranghild sa...

Pang!

Anonym sa...

Jag slog upp ögonen och fann mig stirra rakt upp i ett bländande vitt tak. Det var knäpptyst, onaturligt tyst. Jag antog att jag var helt ensam i rummet. När jag skulle vrida på huvudet för att se efter, gjorde jag den otäcka upptäckten att jag helt enkelt inte kunde. Jag kunde inte vrida på huvudet. Då försökte jag istället att sätta mig upp. Men jag kunde inte det heller, jag kunde inte röra mig överhuvudtaget, inte ens vifta på tårna. Jag minns inte riktigt vilka tankar som rörde sig i mitt huvud när jag gjorde denna oroväckande upptäckt att jag var lika rörlig som en kokt grönsak. Jag tror att jag först inte förstod vad det var som hände, men sen när jag väl insett att jag kunde inte röra mig, blev jag livrädd, rädd för att jag kände mig så utsatt och försvarslös. Jag kunde inte slå tillbaka och försvara mig, inte heller kunde jag fly. Jag var fången i min egen kropp. Tårarna var nära. Jag hade ingen aning om vart jag var någon stans, och jag kunde inte minnas hur jag hade hamnat här (vart här nu var). Vad var det för dag?

läs resten på min blogg http://ooonlyfifteeen.wordpress.com/ tacksam för kritik och kommentarer! (: