2011-12-19

20 december 2011

Skriv om att välja sina strider.

16 kommentarer:

Madeleine Blomberg sa...

Om att välja sina strider

- Låååt bli smöret, säger jag ju!
Den galna skrikande rösten tillhörde den som för bara två minuter sedan lugnt pratat med sin makes älskarinna i telefon. Chocken borde ha varit mycket stor för hon hade alltid ansett äktenskapet som ärligt och kärleksfullt men hon visade inget av upprördhet ens. Bara lyssnat och pratat som om det handlat om att samsas om några inköp till middagen. Men nu stod hon böjd över bordet och saliven slog ut genom munnen emot det oförstående och skräckslagna barnet.
Vad är det som gör hur vi väljer att hantera vår omgivning? Det som händer eller det vi låter hända?

Marica Källner sa...

Min är klar :)

Öppet spår sa...

Välja sina strider, sen dör jag glad och nöjd

Madeleine Blomberg sa...

http://systerysteroch7mamma.blogspot.com/2011/12/orolig.html

En till blev det - tänkte mig en tråk- och en trams... men det gick visst inte så bra..

Pia sa...

Väldigt kort idag.

Dagens kortis

Carro sa...

Jag kunde inte kommentera hos "Öppet Spår" men jag tycker att man kan börja göra vad man vill redan när man har passerat tjugo.

Kalle Byx sa...

Tårta

Iris sa...

Sista striden det är

"Jag känner inte igen den här kroppen. Titta på mina armar, bara skinn och ben!" utbrast pappa, där han låg i sängen. Jag klappade om honom och gick.

Något senare står jag i ett provrum och råkar få syn på min baksida. Jag har fått valkar. Valkar! Kan bara hålla med pappa; Jag känner inte igen den här kroppen. Men jag förstår att den är min. Och nu har vi stridit färdigt, kroppen och jag. Nu får den vara som den är.

Maria Vernersson sa...

Korrekturläsarsjäl

Öppet spår sa...

Bra Carro, visst kan/skall men det men har man inte gjort det så förr dess bättr. Några är kloka redan vid 20

Ettie Bee sa...

Man kan. Om man vill :-)

Malix sa...

hittade hit ska kolla sen har lite att göra

Malix sa...

har skrivit skulle jag skriva ju hur blev det

Lisa Björn sa...

Om att välja sina strider.
Ofrivilligt tvingades jag lyssna på ett mobilsamtal i tunnelbanan där hon sade "det förståruväl att när det är slut så ere slut". Sedan blev mobiltalerskan tyst en kort stund innan hon fortsatte samtalet med "jag är inte kär i dig längre!" Nu skrek hon högt och fler än jag hoppade till. Tunnelbanetåget stannade vid en station och vi drog en suck av lättnad när mobilen tystnade.

Anitha Östlund sa...

Min text ligger också inne, men jag har "glömt" skriva det här.
ha en härlig dag kära skrivarvänner.

Mirjam Ekström sa...

Hittade precis den här sidan. Ser fram emot att få lite inspiration. Så nu har jag skrivit ett blogginlägg om att välja sina strider.