2009-07-09

Utmaning 190 - 9 juli

Skriv om en vändpunkt.

Lägg gärna din text som en kommentar här eller i din egen blogg.

18 kommentarer:

mysaan sa...

Min vändpunkt ligger på bloggen och jag önskar trevlig helg till er redan för nu åker jag snart på semester (:

Mikaela Stigsdotter Larsson sa...

Jag har skrivit!
http://www.mikaelastigsdotter.blogspot.com

marmoria sa...

Vårt fik

Cattis sa...

Ni kan läsa om min vändpunkt på min blogg, en scen från min bok, faktiskt

marmoria sa...

Förresten? Har alla sett att Icakuriren och Vulkan har skrivartävling? Högst 10 000 ord på temat "klockan åtta" till den 27 juli, tror jag att det var. Kolla själv på vulkan.se!

Ann-Catrin sa...

Ett litet utdrag ur min bok finns nu till påseende ;-)

Anna sa...

Dagens puff

malix sa...

jag skrev om ämnet det ligger på bloggen

Charlotta sa...

En vändpunkt

razaha sa...

liten novell serveras idag

Lillemor sa...

http://puttikraftlosblogg.blogspot.com/2009/07/190.html

Marina sa...

nu vet vi varför toini hamnade i paris

razaha sa...

Hejsan!
Tack för alla fina kommentarer det värmer in i själen.
Hur konstigt det än låter är det inte jag som skriver.
Någon sitter på min axel och berättar historia på historia som jag villigt skriver ner.
Allt som jag skriver "ser" jag själv som en film framför mig samtidigt som jag skriver.Visst, jag har en enorm fantasi(det är väl därför jag är så vansinnigt mörkrädd)och kallas väl emellanåt för barnslig, men jag trivs med den jag är, och vem vet? Det kanske blir mitt levebröd en gång?
Tack allihop än en gång.

razaha sa...

Angående fortsättning på min novell idag:
Jag gillar när man kastas in i handlingen, och när man själv får fundera på saker och ting.
Det är pojkens vändpunkt jag velat gestalta.
Han stod vid änden på livet, men vände tillbaka.
Mannen i Vanen har gjort det här förut, många gånger...det är det jag vill visa med sandalerna i bilen.
Att han sedan tänder på det sexuellt har ni ju läst. Han är just ett sådant äckel som jag skulle vilja kasta ner i en grop med giftiga ormar för att sedan dö i plågor.
Dessutom gillar han att leva farligt, och smiter inte sin väg utan stannar kvar på platsen. Fortsättning på novellen får ni klura ut själva, eller? Venm vet? En dag kanske jag vill fortsätta och till slut sätta dit aset.

Skatan sa...

http://skatanstankar.wordpress.com/lev-for-mig/
Här kan du hitta min vändpunkt. Den är en berättelse, min allra första som ingår i en antologi som skapades på en skrivarkurs på Fridhems folkhögskola.

Jag har googlat för att hitta denna plats ...

Anonym sa...

(Ska se om jag kan skaffa mig en sådann blogg : )men idag lägger jag det som en kommentar )
Hjärnan är min egentillverkade självmordsbomb. Min verklighet bildas där. I min hjärna dör jag vilken sekund som helst. Jag kämpar för livet så att jag inte kan leva.

Getingen i fönstret sticker mig på halsen. Hjälp!

Luften i den överfyllda bussen jag befinner mig på tar slut. Hjälp!

Kvinnan bredvid döljer jordnötter inuti Gucci väskan. Hjälp!

Halsen svullnar. Ambulansens sirener dröjer. Mina sista ord kommer snart att vara ”begrav mig i havet och hälsa mamma och pappa att jag älskar dem” Bara tanken på att tappa kontrollen gör att jag hamnar där. Hela tiden.

Dörrarna till bussen öppnas. Jag puttar mig ut förbi de protesterande människorna. Landar på asfalten och kippar efter luft. Näsan skrapas blodig. Hör den oroliga tantens röst ”Nämen lilla hjätat, hur står det fatt?” Försvarsordet ”bra” dyker snabbt upp. Sedan lägger jag manken till, flyr bort mot skolporten.

Skolans luft är syrefattig och ljummen. Blicken riktas mot höger. Idag är dörren till kuratorn öppen. Magen är en fungerande borrmaskin, inälvorna svider. Jag gör sikten klar. Inga människor är i närheten. Inga människor ser min svaghet. Inga människor ser brottet jag begår. Tar sats mot dörren. Min kropp landar sidan om kuratorns skrivbord. Min blick landar rakt i hennes bruna ögon. Vill genast fly igen. Vill inte bli åtalad, framförallt inte av mig själv. Känner hennes vänligt varma hand mot min axel. Orkar inte längre fly. Stannar.
//Katarina

Anonym sa...

Hallå på er!! =)

Läste faktiskt dagens utmaning, och kunde inte låta bli att skriva. Kika gärna in och läs =)

Det var super skönt att få skriva idag, saknar det. Tog inte en paus för att jag inte ville längre, utan för att tiden inte fanns där. Men idag fick jag några minuter ledigt ;)

kram elin.

Betty sa...

Jag började, men sen fick kanske min text en annan vändpunkt och själva vändpunkten kanske försvann.

Vändpunkt?