2009-05-23

Utmaning 143 - 23 maj

En utmaning från Johanna Wistrand


Välj ett av kylskåpen här , skriv sedan en dialog som utspelar sig mellan två personer ur familjen som äger detta kylskåp. Det kan var man och hustru, sambo-paret, syskon, dotter och far, mor och son etc. I dialogen ska en konflikt utspela sig: det handlar om en måltid. Låt konflikten mynna ut i en överenskommelse mellan de båda. Överenskommelsen låter dock läsaren förstå att de trots allt inte är helt sams, grälet kommer att fortsätta ändå, nästa dag...

Lägg gärna din text som en kommentar här eller i din egen blogg.


(PS. Johanna och jag har en skrivarvecka med coaching i London i november. Bara 2 platser kvar. Läs mer här.)

5 kommentarer:

Perny sa...

Här är min utmaning:
http://forfattartankar.blogspot.com/2009/05/kylskapet.html

Vill även säga det att ni som ändå verkar ha lite erfarenhet av skrivning med mera, ni får gärna kika på annat jag skrivit i bloggen.
Jag är en av de där som skrivit för byrålådan men försöker skriva mer offentligt och öppet.

Konstruktiv kritik är något som byrålådor är riktigt kassa på, så, om ni har tid och ork får ni gärna komma med kritik och tips.

Tack på förhand, om ni orkar :)

Bokmånglarn sa...

”Vi gick hemåt kvarteret vårt. Jag lite före och Anita ett steg bakom. Jag fattar inte varför det blir som det blir, det är ju bara i starten hon inte hänger med men sen håller vi samma hastighet. Fruntimmer! Vi hade handlat och fyllt oss varsin kasse med mat och nu skulle maten in i våra respektive kylskåp.

Husen i kvarteret ser ut som en mängd små skokartonger som ligger på rad efter varandra med gatukors lite här och där vilket ger det en förunderlig geometri. Jag tänkte att det var så här det hade sett ut om Nisse hade ritat det efter att ha hällt i sig en pava whiskey. Nu var det ju inte Nisse som hade ritat kvarteret, men tänk om …

Vädret var vackert och då brukade alla sitta ute på sina altaner. Idag tog de nog igen sig efter gårdagens holmgång, så jag trodde inte att vi skulle träffa på så många människor utan jag räknade med att i lugn och ro få titta in till mig och låta dagen bara försvinna. När vi passerade ettan tittade dock Maggan ut genom bildörren.
- Jag har kylskåpet fullt, ropade hon till mig. Vad sägs om en bit mat strax efter tre?
Jag stannade till och höll på att tappa min kasse när Anita gick rakt över mig.
- Han ska äta mat med mig, replikerade hon med ett tonläge som uttryckte en viss äganderätt över situationen.
- Nä, sa jag, jag ska äta mat med mig.
Jag hörde på de båda damernas höga men ganska så falska C att det var en replik som inte gjorde mig så värst populär.
- Jag bjuder på oxfilé, skrek Maggan. Grillad.
- Jag tänker laga din älsklingsefterätt, skrek Anita ännu högre. Färska svenska jordgubbar med glass.
- Jag tänker äta sill, sa jag. Det får räcka, jag vill inte ha mer idag. Fick nog igår.

Hur som haver, Maggan ska ni veta, är ingen dumskalle så det var hon som löste upp det hela med en kompromiss.
- Varför kan vi inte göra en hopläggare? Alla tre! Så blir det en riktig bra trerätts middag.
Jag log invärtes, vilken skön eftermiddag det skulle bli. Jag tänkte att jag tar med sjuttifemman och bjuder in Nisse också, så blir det jämna par, jag får sitta bredvid Maggan och Nisse får chansen på Anita.”

Vad ska hända sen? Kanske SkrivPuff och någon annan härinne kan ge mig inspiration och vägledning.

Anonym sa...

Hej på er! =)

Har tyvärr ingen ork idag, är helt slut. Tyvärr så känner jag så vissa dagar. Men saknar ni mig och min text *ler* så läs gärna gårdagens.

ha det bra! Kram elin.

Siestri sa...

Här är min version av dagens utmaning...

Anonym sa...

Fick helt plötsligt tillbaka orken =) skrev ingen utmaning. Utan skrev om mitt självförtroende, och hur jag arbetade med det förra sommaren. Läs gärna!

Kram elin.