Jag svävar ner för Odengatan, cykeln finns inte längre i mina tankar. Det är söndag och jag ska på möte. Med vem, undrar jag medan vinden griper tag i min keps och jag tvingas ta ett stadigt tag om skärmen för att inte förlora den. Vem kommer dyka upp på mitt möte, fortsätter mina tankar sin väg. Stadsbibliotekets skugga ruvar över vägbanan, men jag ser den inte jag ser ingenting för jag "är", jag finns till, jag existerar. Så blir det svart. Någon tittar på mig. Jag vill resa mig upp. Jag försöker gå men svajjar omkring som en nyfödd kalv över asfalten. Två par armar bär mig till foten av bibliotekets trappa. Jag stupade. Cykeln ligger som en krossad spindel i backen. Jag styrde mot ett möte men det blev inte av. Istället undvek jag att styra in i döden.
God morgon kära skrivpuffare
SvaraRaderamin lilla text finns på bloggen
idag kan man styra klick till min blogg
SvaraRaderaHemma hos oss
SvaraRaderaOm att styra...
SvaraRaderaNu kan ni läsa om hur jag styr och ställer ;-)
SvaraRaderaEn sann historia ligger på min blogg.
SvaraRaderaAtt utmana och att styra ligger nu på bloggen. Många ord blev det igen som alltid när ämnet berör mig.
SvaraRaderahelikopterpiloten styrde min väninna rakt in i helvetet.
SvaraRaderaEn sann historia, som fortsätter i eviga tider.
Ett tag kändes det som jag inte skulle få ihop något på dagens tema, men här kommer nu min dikt
SvaraRaderaSå kan det gå.
SvaraRaderahttp://bokmanglarns-skrivhorna.blogspot.com/
Att styra på min blogg.
SvaraRaderaDagens text finns på bloggen under rubriken"Regn så tyst och svart som natten".
SvaraRaderaJag svävar ner för Odengatan, cykeln finns inte längre i mina tankar. Det är söndag och jag ska på möte. Med vem, undrar jag medan vinden griper tag i min keps och jag tvingas ta ett stadigt tag om skärmen för att inte förlora den. Vem kommer dyka upp på mitt möte, fortsätter mina tankar sin väg. Stadsbibliotekets skugga ruvar över vägbanan, men jag ser den inte jag ser ingenting för jag "är", jag finns till, jag existerar. Så blir det svart.
SvaraRaderaNågon tittar på mig. Jag vill resa mig upp. Jag försöker gå men svajjar omkring som en nyfödd kalv över asfalten. Två par armar bär mig till foten av bibliotekets trappa. Jag stupade. Cykeln ligger som en krossad spindel i backen. Jag styrde mot ett möte men det blev inte av. Istället undvek jag att styra in i döden.
om att styra sitt liv................läs min blogg. och tack för de kommentarer jag fick i går på min premiärtext. Gladde mej mycket.
SvaraRadera