… vila benen … sitta ner … slå sig till ro … vila benen … några sekunder … pusta ut … vila benen … tänka efter … komma till ro … vila benen … luta sig tillbaka … hemma Äntligen …
”Slapp, slö och likgiltig. Vilken lycka. Fem veckor i framsätet kommer att få den mest ihärdige att glömma allt som han borde göra. Om man tittar sig ikring kommer man också att förstå varför Nisse kommer sist. Som han alltid gör.
Det hade gått sex månader sen det ofattbara hade hänt, grannhuset hade brunnit och byggts upp igen till allas belåtenhet. Nu satt vi här, i hennes trädgård och hade det förbannat bra. Nisse var också här, vilket garanterade att alla som skulle vara här hade kommit.
- Jag tycker vi skålar för värdinnan, sa han, och hoppas på en fortsatt trevlig kväll.
Vi höjde alla våra glas och skålade för hon som stod längst upp på trappan och tittade ner på oss.
- Skål på er alla, svarade hon, och låt oss bli lite i gasen i kväll.
Vi garvade högt, höjde återigen våra glas för att inte göra värdinnan besviken. Att sitta ner i en sådan här fåtölj fick mina ländmuskler att verkligen komma till sin rätt. Jag såg att Anita tittade på mig, på mina muskler och mina ben som visade mer än de dolde. Anita bor granne med Nisse och tre hus från mig. Hon har kommit mig nära, jag vet inte varför men alltid när jag går ut så finns hon där. Av någon outgrundlig anledning.
På andra sidan bordet, mitt emot mig, satt Maggan. Hon bor längst ut på gatan, i nummer ett, närmast de stora husen där all jävelskap försiggår. Nisse är tänd uti helvete på Anita, Anita är tänd på mig och jag gillar Maggan. Det är inte lätt. Vem Maggan gillar har jag ingen aning om, men snygg som satan är hon.
Nu kom det mer dricka, hon snålade inte på godsakerna, hade väl råd nu när affärerna gick som det skulle och nu ännu bättre om jag hade förstått henne rätt. Jag sträckte ut mitt ben, rätade lite på foton och råkade som av en händelse snudda vid Maggans vad.
- Det var första och sista gången.
Jag skrattade högt åt hennes kommentar, höjde mitt glas och tittade på henne, rakt in i ögonen.
- Skål, sa jag, och låt oss alla hoppas på en trevlig kväll, ett lyckligt slut och en snuttig morgon.”
dagens skrivpuff finns uppe på bloggen nu (: Ungefär hur de varit fall d varit en beskriving av mitt liv.
SvaraRaderaLong time no see! Dagens kommer här:
SvaraRaderahttp://hoppsan-sune.blogspot.com/
Bilden fick mig att associera till 'on the couch'!//Sofie
SvaraRaderajag gjorde en liten fortsättning på texten från igår idag om ni vill läsa:)
SvaraRaderaMin bildtext på bloggen nu!
SvaraRaderaHur kommenterar man de andras texter och hur skriver man svar till andra som ger snäll och uppriktig feedback - någon som kan hjälpa mig?
SvaraRaderaTIna
Nu är dagens skrivpuff klar:)
SvaraRaderatext till bild
SvaraRaderaMin tolkning just nu av bilden..
SvaraRaderaÄntligen
SvaraRadera… vila benen
… sitta ner
… slå sig till ro
… vila benen
… några sekunder
… pusta ut
… vila benen
… tänka efter
… komma till ro
… vila benen
… luta sig tillbaka
… hemma
Äntligen …
Nu har jag skrivit =) ska läsa era imorgon bitti!!!
SvaraRaderaha det bra, kram elin.
”Slapp, slö och likgiltig. Vilken lycka. Fem veckor i framsätet kommer att få den mest ihärdige att glömma allt som han borde göra. Om man tittar sig ikring kommer man också att förstå varför Nisse kommer sist. Som han alltid gör.
SvaraRaderaDet hade gått sex månader sen det ofattbara hade hänt, grannhuset hade brunnit och byggts upp igen till allas belåtenhet. Nu satt vi här, i hennes trädgård och hade det förbannat bra. Nisse var också här, vilket garanterade att alla som skulle vara här hade kommit.
- Jag tycker vi skålar för värdinnan, sa han, och hoppas på en fortsatt trevlig kväll.
Vi höjde alla våra glas och skålade för hon som stod längst upp på trappan och tittade ner på oss.
- Skål på er alla, svarade hon, och låt oss bli lite i gasen i kväll.
Vi garvade högt, höjde återigen våra glas för att inte göra värdinnan besviken. Att sitta ner i en sådan här fåtölj fick mina ländmuskler att verkligen komma till sin rätt. Jag såg att Anita tittade på mig, på mina muskler och mina ben som visade mer än de dolde. Anita bor granne med Nisse och tre hus från mig. Hon har kommit mig nära, jag vet inte varför men alltid när jag går ut så finns hon där. Av någon outgrundlig anledning.
På andra sidan bordet, mitt emot mig, satt Maggan. Hon bor längst ut på gatan, i nummer ett, närmast de stora husen där all jävelskap försiggår. Nisse är tänd uti helvete på Anita, Anita är tänd på mig och jag gillar Maggan. Det är inte lätt. Vem Maggan gillar har jag ingen aning om, men snygg som satan är hon.
Nu kom det mer dricka, hon snålade inte på godsakerna, hade väl råd nu när affärerna gick som det skulle och nu ännu bättre om jag hade förstått henne rätt. Jag sträckte ut mitt ben, rätade lite på foton och råkade som av en händelse snudda vid Maggans vad.
- Det var första och sista gången.
Jag skrattade högt åt hennes kommentar, höjde mitt glas och tittade på henne, rakt in i ögonen.
- Skål, sa jag, och låt oss alla hoppas på en trevlig kväll, ett lyckligt slut och en snuttig morgon.”
Vad ska hända sen? Kanske SkrivPuff kan inspirera
Min berättelse till bilden hittar ni på bloggen
SvaraRaderajapp lite sent men det blev en text
SvaraRadera