Skriv en vintersaga - med glansis, månljus och stelfrusna tår. Gärna på vers!
När du skrivit din utmaning har du tre alternativ:
- Behåll den för dig själv.
- Lägg upp den på din egen blogg och gör en länk till den i en kommentar till detta inlägg (rekommenderas)
- Lägg in övningen som en kommentar till detta inlägg.
När Mor Vinter broderat med rimfrost alla träd och småfolket gjort det hemtrevligt för sig under stubbar och stenar, händer sig att en pojke far på sparkstötting utefter en enslig väg i den tidiga skymningen. Han far så hastigt, medarna glider lätt på den hårdpackade snön. Han är inte rädd. Han har åkt vägen hundratals gånger förut. Han är på väg till trombonlektionen. Fastspänd på sparken har han sin kära trombon.
SvaraRaderaNu kommer sista backen innan han är framme hos trombonfröken i Lillåfors. Det ska gå i ett huj, föret är så bra. Båda fötterna på medarna nu. Hej, vad det går! Men i kröken, just i kröken, stöter han på glansis, kan inte ta kurvan, utan far i vild fart över snövallen och landar i skogsbrynet.
Han landar på rygg, efter att ha slagit sig illa på sparken. Så illa, att han inte kan resa sig upp. Stjärnorna är inte uppe än men fullmånen sänder ut ett stilla ljus. Från läpparna känner han en varm rännil. Blod. Det värmer i munhålan också. Han försöker vrida huvudet och spotta i snön men det går inte. Han ligger som i en trång kista. Kan inte röra sig alls. Kan inte känna, heller. Känner inga blessyrer, inga stelfrusna tår.
"Kanske det kommer en bil", tänker han vanmäktigt. Vanmäktigt, för hur ska han stoppa den bilen? Nej, han vet att detta är hans sista eftermiddag på jorden.
Han börjar tala med månen.
- Ge mamma det där jobbet, säger han. Hon vantrivs så där hon är nu.
- Hjälp lillebror att skilja "b" från "d".
- Låt dem få råd att åka på semester, allihopa, hela min familj.
Han säger allt detta så sakta och med långa mellanrum. Han känner hur han börjar domna bort. "Så döden kommer redan?" tänker han och förundras över att han drömmer.Han drömmer att han ganska brutalt flyttas. Till en annan värld? Där döda får gå? Han sover, sover och vaknar: vaknar i ett ljust rum. Hans eget! Hans mamma sitter och sover i korgstolen. Vad har hänt?
Jo, han får veta. I kvällningen har pappa ringt till Lillåfors. När så vännen Magnus intygat att pojken visst gett sig av till lektionen, gick hela byn ut för att söka. Då var det enkelt att finna honom. Han var mycket nedkyld.
- Jag kan fortfarande inte röra på mig, säger pojken.
- Nej, det var just det, börjar pappa men mamma avbryter honom:
- Tänk inte på det nu. Det är en saga att du kommit tillbaka till oss.
Hej!
SvaraRaderaHär kommer mitt bidrag men först vill jag tacka för en gôrbra sida som sporrar mig att skriva!!! Några av övningarna lägger jag upp som kommentar på den här bloggen medan jag har några för mig själv.
Vintergata
Är ute och går
i mörkrets timme
Halkar fram och
tillbaka
på glansis
som döljer sig
under yta av snö
Högt över mig
glänser vintergata
Månljus visar mig vägen hem
kall januarikväll
I mitt näste
jag värmer
stelfrusna tår
Kajsa Johannesson
Kajsas skrivkammare:
http://blogg.passagen.se/kajsajohannesson
Glansis, månljus och stelfrusna tår. Lite värme saknas och det är inget man får.
SvaraRaderasom träden de skuggar en stuga av sten så sitter vi stilla och timmen är sen.
Kom vårblom och åbrus och enkla helger runt påsk
vi syns när vi råkas när mig vid en kiosk.
Min blogg
SvaraRaderaKom gärna dit och lämna en kommnetar
Natten lyses upp av månljus
SvaraRaderairrande i trädens brus
flyr en kvinna mitt i skogen
letande efter ett hus
Bort från krigets hemska fasor
för att värma sig vid brasor
Fryser gör hon, hoppas på en fäll av får
Som kan värma hela kroppen
Ner till så stelfrusna tår
Havet ligger blankt och slätt
Glansis hjälper henne lätt
Fly till andra strandens trygghet
Att få sova varm och mätt
Nästan över isen når hon
när den plötsligt färgas röd
Kulor visslar genom natten
Kulor som blir hennes död
http://sopkarusellen.blogspot.com/2009/01/skrivpuff-utmaning-11.html
SvaraRaderaUtmaning 11. Ny version:
SvaraRaderaSoldat blev bortglömd på sin post
En kylig natt med is och frost
Patrullerande i månljus
Och lyssnande på skogens brus
Han stod på glansis i givakt
Befäl gav ej på klockan akt
Timmar som gick, de verkade år
Han kände ej sina stelfrusna tår
Till slut nån i kasernen skrek:
“Vi har glömt bort Per-Axel Ek!”
Det var i Boden åttiotre
Han gjorde lumpen, ack och ve!
Glansis, månljus och stelfrusna tår, jag minns och jag ryser,
SvaraRaderaja det är den känslan jag får.
Här sitter jag nu med värme så gott
Det är vad vi byggt och det är vad vi fått.
Vi människor har haft det så bra nu ett tag
å önskan att se bakåt är bara ett slag av tankar och meningar om att det var bättre förr,
men kära nån, vak upp, öppna din dörr, se framåt, ta vara på och läs istället i böckerom hur det var förr.
Jahaja, det här tycker jag var en svår uppgift! Fast en saga?, nja det blev lite tokigt men jag försökte med lite annat istället....
Ett halvår försent tycker iaf jag är ganska lagom ;)
SvaraRaderaMitt bidrag: Skrivpuff: Utmaning 11: Vintersaga
Det röda ligger över isen
SvaraRaderaFlyter långsamt ut över den, det är ett tunt tunt skikt
Här dödades de igår, mamman, och de tre barnen
Deras tassar ligger fortfarande kvar på glansisen
Medans du gömmer dina alltmer varma fötter i deras skin
Medans deras blod ger dig näring hämtar din fader bössan för att återigen gå ut på jakt
betterdays.bloggagratis.se